Nyligt hade jag en kurs i önskebild. Jag har hållit kortare varianter av kurs i önskebild förut, jag tänker varje gång att jag inte ska göra någon. Så även denna gång. Det gick över…
Jag satte igång gänget som började klippa och riva ut saker i tidningar som dom önskade in i sitt liv. Jag gick runt och bollade lite tankar och idéer med dom som kände sig lite vilsna så att dom kom igång. När jag då strosar runt så ser jag en bild på baksidan av en tidning. En bild med tre personer som sitter på sina skotrar. Då kan jag inte låta bli längre. Jag river ut bilden och går och lägger den i en soffa som ingen sitter i. Låter den ligga där och mogna lite. Ska jag eller ska jag inte göra en bild.
En av sakerna som jag har tänkt på en hel del på senaste veckorna är att jag önskar fler vänner i mitt liv. Både vänner att göra saker med men också vänner som jag kan ha närmare mig och bolla tankar och idéer med. Jag har känt mig ensam länge nu. Numera träffar jag inte så mycket folk sedan jag sålde företaget. Visst, jag har vänner. Men inte sådana som jag ingår i deras första hands val när dom ska hitta på något. Dom flesta omkring mig har en partner som dom gör saker med. Det är det jag saknar från min senaste relation, att alltid har någon att hitta på saker med och att inte alltid vara den som ska hitta på för att något ska hända. Att alltid vara projektledaren är jag just nu väldigt leds på. För om jag inte hittar på så händer väldigt lite. Det är baksidan av att vara singel även om jag ser många fördelar med. Så bilden med några på skoter tänkte jag skulle få symbolisera den gemenskap som jag söker.
När alla var igång på ett bra sätt och bilden legat och mognat tillräckligt så tog jag några tidningar och började leta fler bilder. Bilder som är andra intressen som jag önskar nya vänner som jag kan känna gemenskap med. Det blev förutom skoter, vandring, slalom och bastu. Bastu är jag inte förtjust i men jag gillade bilden som förmedlar känslan av gemenskap som jag önskar mer av i mitt liv.
Lite annat hittade jag med som jag kände för att det skulle få vara med på min önskebild.
- Hipp hipp hurra – hurra för livet och allt det roliga som det erbjuder.
- Nu har jag hittat min stil – det var känslan när jag såg hur STF Undersvik hälsade mig välkommen som gjorde att jag tog med denna. Att jag nu är fri, fri som en fågel. Jag har inget bolag med anställda som gör att jag måste tänka mig för hur jag beter mig och uttalar mig för att inte förlora kunder. Jag är inte ordförande i Företagarna Bollnäs längre då jag också fick tänka mig för hur jag uttryckte mig. Nu representerar jag bara mig själv. Så nu kan jag fullt ut vara den jag vill och säga vad jag tänker och tycker på ett annat sätt.
Blev glad och stolt av detta välkomnande. - Det var riktigt kul – Insett sista veckorna att jag vill skratta mer. Du vet så där rätt ut i gapskratt. Det vill jag göra, helst flera gånger om dagen. Som person är jag glad. Men att vara glad och gapskratta är två helt olika nivåer. Gärna skratta så jag får ont i magen med. Det skulle vara härligt.
- Nu finns alla – ingen aning. Den får framtiden utvisa.
- Bergssiluetten – den representerar att jag vill ha en logga till mitt bolag. Eller en symbol mer som kompletterar mitt namn. För mitt namn är mitt bolag. Planen är att konsulta och då är det mitt namn jag kommer att jobba med. Berg då jag älskar utsikter, fjäll och snö.
- Åk pistmaskin till toppstugan – den hade jag i en mapp med saker som blev över sist jag gjorde en önskebild. Jag vill åka pistmaskin. Tror det kommer vara superläskigt där det är brantare. Vill ändå! Så därför är den här för att påminna mig om den drömmen. Var på g förra året men fick inte till det.
- Handen med kåsan – jag drömmer om att göra en egen kåsa alternativt att köpa den från en same som har gjort den. Varför same? För att då kommer den ha gjorts på ett respektfullt sätt för naturen.
- Sprakande Himmelsk – vet inte helt. Tror den kom med för et är norrsken i bakgrunden och det för mig symboliserar riktiga Norrland och krispig vinter. Vill ha mer av riktiga Norrland i mitt liv.
- Tillsammans händer det saker, ovanför står det ”Hon fixar resan för fler” – det vill jag gärna göra. Fixa resor för fler. Skoterresor, kanske vandring och vad vet jag mer. Det får framtiden utvisa. Så länge sonen bor kvar hemma så är det lite mer begränsat med denna önskning. Den får dock ligga och puttra så får jag se var den tar mig.
- Välförtjänt afterski är bara en dröm bort – det symboliserar än en gång gemenskapen som kan vara på en afterski, ett sammanhang med skratt. Och det är inte svårare än en dröm/önskning för att börja ta mig till den gemenskapen.
(Jag är ingen partytyp och dricker väldigt lite alkohol. Har varit extra anti alkohol en längre tid för det skrämmer mig att vi har så hög konsumtion av alkohol och att det ska firas med alkohol eller ”jag är värd det”. Men bara för att det är en afterski måste det inte vara alkohol. Jag kan unna mig alkoholfritt och ha lika roligt ändå. Och som sagt, det är känslan i afterskin jag vill åt, det ska inte vara en afterski. Eller måste inte vara.)
Sedan har vi sista delen…
Jag tänker börja våga att öppna dörren på glänt att våga tänka tanken att ha en man i mitt liv på något sätt. Den dörren har varit stängd med säkerhetskedja, lås och hänglås en längre tid nu. Så därför fick det vara med nu, jag ska i a f låsa upp låset och hänglåset på dörren. Säkerhetskedjan får vara kvar. Så här tänkte jag om min bild:
Dom röda rosorna kändes bra, hjärtans lust med. Sedan velade jag in i det sista om Glödande kärlek skulle få vara med. Tre skäl:
- Är jag redo att släppa in en man i mitt liv som det kommer att kännas som glödande kärlek med???
- Tankens kraft är stark, vill jag ha glödande kärlek eller vill jag ha mer lugnare form av kärlek i mitt liv?
- Om gruppen ber mig att visa min bild för dom när dom som vill delar med sig av sina bilder när vi ska avrunda dagen. Vill jag då berätta det för gruppen? Eller blir det för mycket JAG i avrundningen av dagen. Kärlek berör och på kursen var det inte jag som skulle vara i fokus utan dom själva och deras önskningar.
Det sista jag gjorde innan vi återsamlades var att klistra dit Glödande kärlek. Insåg när jag hade gjort det att då hade jag inte medvetet fattat ett aktivt beslut utan det bara blev. Alltså undermedvetet. Så då fick det vara så.
Jag behövde aldrig visa min bild där och då. Så gruppen får läsa här om dom följer mig hur jag tänkte kring min bild och min Glödande kärlek. Som alltid med mina drömbilder ska det bli kul och intressant att se om en tid vad som har blivit av det jag önskar. Önskebilden är gjorde med en önskan att detta ska falla på plats från nu och under 2024. Återstår att se vad som blir och hur det blir av mina önskningar.
Tankens kraft är start!
